Mormor sa en gång till mig. Att det är inte lätt att veta sin lycka här i världen. Och nej det är knepigt. Det ligger nåt i det. Är den fisk fågel eller mitt emellan? Vart ska jag söka? Ska jag ner i jorden o böka? Eller behöver jag bli hög, börja röka? Ska jag falla pladask, åla på marken som en mask? Eller se upp mot himlen, tas upp i den blå svindeln. Det jag undrar är väl: Kommer jag finna genom att förnimma? Eller måste jag sluta titta för att hitta?
Vad gäller metodologin.
Ska jag tänka top down – kasta mig utför ett stup och hoppas att jag landar mjukt? Eller bottom up – klättra uppför det o hoppas utsikten är fin? Ska jag åla på marken eller segla på moln? Jag undrar, hur högt på stegen ska jag klättra? Ska jag vid foten mig själv fjättra? Eller ska jag från marken lätta, isåfall igen, hur högt ska jag klättra? Vilket trappsteg chillar telos på?
Så många frågor och så många svar. Problemet är att jag aldrig kommer ihåg vilket det rätta var…
Skribent: Julia Bengtsson, Chefredaktör och Sidansvarig