Onsdagen den andre april bjöd Lunds filosofiska förening in professor Paulina Sliwa som höll en föreläsning om echo chambers. Den baserade sig på hennes ännu opublicerade forskning om just echo chambers. Qualia var närvarande för att ge en överblick över Sliwas föreläsning.
Den rådande teorin är the belief account, som analyserar echo chambers i termer av felaktiga men koherenta trosföreställningar. Det följer ur denna analys att flykten från en echo chamber kräver en cartesiansk reboot, något som enligt Sliwa inte är möjligt att genomföra. Dessutom menar Sliwa att analysen inte fångar vad en echo chamber är. Hennes teori är istället att echo chambers uppstår från defekta perspektiv på omgivningen—hon kallar sin teori för ett perspective account.
Ett perspektiv är ett särskilt sätt att få klarhet över hur världen är genom att kategorisera,
uppmärksamma, associera, undersöka, känna etc. enligt vissa dispositioner. Utvärderingen av
perspektiv sker efter både epistemiska och praktiska kriterier. Hur bra—eller passande—ett
perspektiv inom ett visst område är i epistemiskt avseende beror på hur väl det tenderar att
generera kunskap inom området, i praktiskt avseende på hur väl det främjar en individs
moraliska intressen, exempelvis att ha värdefulla vänskapsrelationer; märk väl att de epistemiska kriterierna kan krocka med de praktiska.
Sliwa beskriver perspektiv som kognitiva redskap, vilka vi gör gott i att byta mellan, eftersom vi på så vis kan förvärva en större mångfald av kunskap samt balansera våra olika moraliska
intressen. Ett perspektivbyte kan ske automatiskt—detta är vad som sker när någonting i din
omgivning som du i ditt aktuella perspektiv inte uppmärksammar är tillräckligt framträdande för att trots allt fånga din uppmärksamhet. Det kan även genom avsiktlig reflektion. När någonting inte tycks stå rätt till försöker vi skapa oss en rimlig bild av situationen genom att variera hur vi tänker på den. Vi prövar då systematiskt olika perspektiv för att hitta rätt.
Förmågan att byta mellan olika, epistemiskt eller praktiskt, passande perspektiv inom ett visst område eller i en viss situation kallar hon för perspectival flexibility. Denna förmåga är central för att förstå echo chambers enligt Sliwa; det är en förmåga som hämmas i echo chambers och som individer i echo chambers saknar. Detta beror på att perspektiven i echo chambers är defekta. Bl.a. blockerar de intresset att undersöka vissa typer av frågor då dessa frågor associeras med suspekta motiv.
Istället för en cartesiansk reboot är det alltså ett uppbyggande av en individs perspectival
flexibility som krävs för att hen ska ta sig ur sin echo chamber. Konkret kan detta göras genom att främja nyfikenhet och Sliwa understryker den centrala rollen som interpersonella relationer spelar här. Denna slutsats kanske är tråkig för epistemologer, men likväl intressant för moralfilosofer.
Skribenter: Lykke G. Helinsky, Redaktör & Siri Thiwång, Administratör och Medieansvarig
Fakta
Filosofiska föreningen är en ideell förening som anordnar filosofiska föreläsningar, seminarier och symposier. Med oregelbundna mellanrum bjuder föreningen in gästföreläsare på onsdagskvällar. Efter föreläsningarna är det vin och fika uppe i pentryt på filosofiska institutionen. Håll koll på föreläsningar och andra event: https://www.facebook.com/FFLund
Paulina Sliwa är professor vid Wiens universitet som bl.a. forskar om epistemologi, etik och moralpsykologi. Om ni är intresserade av att fördjupa er i Sliwas projekt, rekommenderar vi att ni håller utkik efter hennes framtida forskning: https://philpeople.org/profiles/paulina-sliwa