Höstterminen 2025 startar det nya kandidatprogrammet Teoretisk filosofi: Kritisk utredare. Programmet blir Lunds universitets första program i teoretisk filosofi och att tacka för detta är Martin Jönsson, initiativtagare till programmet. Jag träffar Martin Jönsson samt Ana Maria Mora Marquez, programansvarig, för att ta reda på mer om programmet.
På femte våningen i LUX har Martin Jönsson och Ana Maria Mora Marquez sina kontor. Jag
åker upp i den berömda hissen och sätter mig i köket på Filosofiska institutionen för att vänta in tiden. En solig fredag föregående vecka var det full rulle här uppe. Institutionen hade nämligen anordnat ett informationsevenemang för det nya kandidatprogrammet.
Uppdukat på det långa lunchbordet fanns äppelmust, salta pinnar och chips. Intresserade
studenter hade letat sig hit och tog tillfället i akt att diskutera det nya programmet med Martin, Ana Maria och studierektor David Alm. De passade även på att gå tipsrundan med frågor på temat utredning.
På Filosofiska institutionens hemsida kan man läsa att det nya programmet förbereder studenter “för en mängd olika utredningsuppdrag med fokus på generella kompetenser som många arbetsgivare efterfrågar.” Utöver att se över vilka formella krav som ställs i jobbannonser till utredningsarbete och anpassa programmet därefter, har institutionen haft dialog med aktörer som i olika sammanhang använder sig av utredare.
– Som del av valideringsprocessen av programmet så pratade vi med potentiella arbetsgivare. Då pratade vi bland annat med polisen, med skolinspektionen, universitetskanslersämbetet och Lunds kommun och frågade vad de letade efter för kompetenser, berättar Martin.
– En sak som återkom var bland annat förmågan att vara duktig och tydlig i skrift, men också att kunna hantera siffror och beräkningar.
Det är framförallt under termin 3 och termin 4 som studenterna får tillgodogöra sig dessa
förmågor. Termin 3 innehåller metodkurser i bland annat klarspråk och termin 4 utgörs av
grundkursen i statistik – ett av behörighetskraven till programmet är därför Matematik 3b eller 3c.
Det metodologiska ligger i fokus i programmets utbildningsplan, snarare än detaljerade
sakkunskaper inom specialområden. Detta för att förbereda studenterna på en föränderlig
arbetsmarknad.
– Världen vi lever i förändras snabbare, och det gör också behovet på arbetsmarknaden, säger
Martin. Då är viktigt att man utbildar studenter som är väl förberedda på förändring snarare än på vad som är hett och användbart just nu.
– Sedan så har vi lite mer tillämpade kurser, men fortfarande på generell metodologisk nivå,
fortsätter Martin. Det är väldigt lite inom programmet som behandlar specifik sakkunskap om exempelvis vilka statsskick olika länder har eller vilka som är de just nu bästa besvismetoderna inom kriminologin – saker som mycket väl skulle kunna ändras av politisk eller teknisk utveckling.
Dessutom är mycket av den kompetens en effektiv utredare behöver till sin natur metodologisk.
– Tanken med programmet är att du ska kunna arbeta som utredare, så det innebär att du ska kunna strukturera en undersökning, genomföra den och rapportera resultatet av den. Allt det är sådant vi lär ut i programmet – i kurserna som är relaterade till utredningsmetodik, men även i kurserna där du lär dig att uttrycka dig i klarspråk och där du lär dig statistik och intervjuteknik, berättar Ana Maria.
utredare vid Lunds universitet. Foto: Johan Winborg
Utöver att rusta studenterna för en föränderlig arbetsmarknad förbereder utbildningen dem för en mängd olika arbetsplatser – istället för att vara finjusterad för en särskild arbetsplats.
Möjligheterna blir bredare. Martin berättar att många arbetsplatser idag förutsätter att nyanställda går internutbildningar som ger den specifika sakkunskap som behövs just där.
– Då är det mer strategiskt att inte föregå det, förklarar han.
Både Martin och Ana Maria återkommer till att filosofin ger väldigt goda förutsättningar för att ta till sig ytterligare kunskap och utvärdera potentiella kunskapskällor.
– Filosofi är i allmänhet en utmärkt bas att stå på. Man tillgodogör sig förmågor och färdigheter som underlättar för att ta till sig annan information. Det är ett sorts begreppsligt och logiskt ramverk som gör att man ser världen på ett visst sätt och har fack klara för att sortera in specifika saker man behöver veta, säger Martin.
– En sak du får från den filosofiska utbildningen är kunskap om hur du utvärderar evidens och kvaliteten på olika kunskapskällor. Till exempel: Vem sa detta? Hur ser relationen mellan denna person och sanningen ut? Vilken evidens har denna person? förklarar Ana Maria. Och när du ska välja mellan två olika källor: Vilken är mest solid och kommer att leda till en övertygelse som är närmast sanningen?
Epistemologin och logiken nämns flera gånger, i samtalen med Martin och Ana Maria, som en viktig grund när det gäller att undersöka och utvärdera information effektivt och korrekt. Även språkfilosofi och metafysik kommer på tal.
– Du får samma sak (förmågan att kritiskt utvärdera) när du lär dig språkfilosofi och hur det vi säger representerar världen och våra tankar. Likaså när du lär dig metafysik och diskuterar frågor som: Passar det att prata om världen såhär? Är det vi pratar om ens någonting i världen? Borde vi prata om det såhär eller inte? säger Ana Maria.
Ytterligare en färdighet man får från filosofin, som jag själv har börjat uppskatta mer och mer, är det filosofiska tillvägagångssättet. Det filosofiska tillvägagångssättet används när man läser och skriver om exempelvis epistemologi, men det är även nyttig bortom den rena filosofin – det är ett särskilt, kritisk sätt att ta sig an frågeställningar.
Termin 1 innehåller en delkurs som heter Filosofisk Metod och denna ‘metod’ är sedan något man som filosofistudent tränar upp under hela sin utbildning.
Det filosofiska ramverket och de mer tillämpade kunskaperna fungerar som komplement till varandra, enligt Martin och Ana Maria. Martin minns att en sak han fann otillfredsställande när han själv läste filosofi som grundstudent var att allt fokus låg på deduktiva härledningar.
– Naturligtvis är det så att induktiva härledningar är hur vi genererar ny kunskap, säger han. Det gör statistiken till ett så värdefullt komplement till filosofin. Den ger oss svar på vilka induktiva härledningar som är rimliga att göra från en viss datamängd, berättar han.
– Att man ska läsa en hel termin statistik är fantastiskt. Statistik är ett användbart verktyg,
därmed ett väldigt bra verktyg att ge till filosofistudenter, säger Ana Maria. Dessa två saker går mycket bra ihop. Statistik är något väldigt fruktbart, men du behöver hålla mycket i huvudet för att tillämpa det rätt och den filosofiska utbildningen ger insikt i statistisk analys och utredning.
– Man kan se det som att det filosofin ger dig – även om den också ger dig färdigheter – är ett begreppsligt ramverk och att de andra kurserna sedan ger dig något mer konkret, hur du gör de här testerna, hur du gör den här undersökningen, säger Martin.Under termin 3 läser studenterna tre delkurser varav en har samtals- och intervjuteknik i fokus.
– Där lär man sig vad man kan sluta sig till från ett intervjumaterial och vilka aspekter i
intervjusituationen som gör att ett vittnesmål blir mer överensstämmande med sanningen,
berättar Martin.
Det nya programmet vid Lunds universitet är det första av sitt slag. Vad som kanske kan kallas dess motsvarighet inom praktisk filosofin, PPE (praktisk filosofi, politik och ekonomi), har en betydligt längre tradition. Programmet startades upp i Oxford 1920 och har sedan dess kommit att bli ett internationellt populärt program. Det senaste svenska universitetet att hoppa på trenden är Göteborgs universitet, vars PPE-program drar igång i höst.
Tror du att det här kandidatprogrammet i teoretisk filosofi kommer att ha en liknande resa?
– Det är ju tidigt ännu att säga. Men, jag tycker att det är anmärkningsvärt att det inte finns något sådant här sedan tidigare, för kopplingen mellan kurserna som ingår och utredningsarbete är väldigt, väldigt naturlig, säger Martin.
Han tillägger:
– Man kan ju på något sätt se spår av den här tanken på universitet som kräver att man läser
filosofi oavsett vad man ska läsa sen. Det är den här grundtanken att vi behöver filosofin för att förbereda oss för andra saker.
Ana Maria poängterar något som är viktigt att överväga när det gäller att locka studenter till att läsa filosofi, nämligen vad studenterna funderar över när de väljer sin utbildning:
– Jag tycker att det är viktigt för filosofiska institutioner att fundera på det här alternativet. Folk är nyfikna på och vill lära sig filosofi, men jag förstår att många av dem är oroliga över vilka möjligheter de har efter att ha studerat filosofi.
Precis som Martin har Ana Maria förhoppningar för programmets spridning, även om hon håller med om att det är svårt att säga något med säkerhet.
– Jag tror att det kommer att vara uppskattat av arbetsgivare och att andra universitet kommer att se att det är någonting. Men det är svårt att förutse [om programmet kommer att finnas vid fler universitet i framtiden]. Om vi märker att det finns hög efterfrågan på personer med den här typen färdighet och det bara är vi som skolar dem, så kommer andra universitet att inse att det finns plats för dem, säger hon.
Vi behöver personer som utför utredningsarbete av olika slag. Den saken är i alla fall säker, såväl i dagsläget som i framtiden.
Kommer det alltid att finnas ett behov av utredare?
– Ja. Det har alltid funnits ett behov, svarar Ana Maria och skrattar.
– Jag tror att vi alltid kommer att ha behovet att avgöra vad som gäller för ett visst fenomen. Sen kommer vi att kalla det för olika saker, säger Martin.
Vilken typ av uppdrag skulle man kunna få som utredare?
– Många utredningar som går att hitta online är statliga utredningar eller kommunala utredningar. De kan handla om utbildning, om konsekvenser av klimatförändringar eller könsskillnader i olika sammanhang, exempelvis, berättar Ana Maria.
– Men jag skulle säga att utredningsmetodik är en väldigt generell färdighet som kan användas i olika områden på arbetsmarknaden, tillägger hon.
Exempel utöver de potentiella arbetsgivarna som institutionen har varit i dialog med – polisen, skolinspektionen, universitetskanslersämbetet och kommuner – är företag som erbjuder utredningstjänster, till andra företag såväl som statliga aktörer. Ana Maria berättar att det bland annat kan röra sig om utredningar relaterade till risk och säkerhet, exempelvis i samband med att nya kontor ska öppnas.
Möjlighet till praktik finns för studenterna på programmet under termin 5, den valfria terminen.
– Tanken är att studenterna som vill har möjlighet att göra praktik på en arbetsplats och på så vis få konkret erfarenhet av arbetslivet, säger Ana Maria. Och ofta när du får yrkeserfarenhet så lär du dig även hur du kan överföra den erfarenheten till ett annat område.
Hur ser processen att få en praktikplats ut?
– Just nu så har vi inget system på plats för att dela ut praktikplatser, utan det är upp till
studenten som vill använda den valfria terminen till praktik att själv kontakta en arbetsgivare som har blivit godkänd av oss och som är kopplad till utredningsarbete, berättar Martin.
Han tillägger:
– Sen lotsar vi studenten åt olika håll vad gäller möjliga arbetsgivare. Vi hjälper till på så sätt.
Skulle du rekommendera studenter att välja praktik under den valfria terminen?
– Det beror på vad studenten vill göra i livet, svarar Ana Maria. En student som vill bli
akademisk filosof skulle jag rekommendera att fortsätta läsa kurser på universitet istället. Men i fallet av en student som tycker om filosofi och vill läsa filosofi, men som vill göra något annat efteråt, skulle jag säga absolut, det är vad du bör göra. Du bör göra praktik.
Under den valfria terminen finns också möjligheten att studera utomlands och även i detta fall finns hjälp att få från universitetet.– Till exempel Internationella kontoret har jättebra stöd för studenter som är intresserade av att läsa utomlands och Lunds universitet har en mängd olika avtal med andra universitet för studentutbyten, säger Martin.
– Vi har ju Internationella kontoret. Därtill vet jag att Lunds universitet är del av ett nätverk av universitet som arbetar med att underlätta för studenter att flytta mellan de olika universiteten, säger Ana Maria. Detta är verktyg som studenterna kan använda.
Ana Maria berättar även att institutionen håller på att sammanställa all information om detta på en hemsida.
Om några månader kommer den första kullen studenter i Teoretisk filosofi: Kritisk utredare att sitta på sitt introduktionsmöte till programmet här i LUX. De kommer att få en kortare introduktion till upplägget samt diverse praktisk information, som att det är obligatoriskt att anmäla sig till salstentor, att det finns ett studentråd för studenter i filosofi och kognitionsvetenskap och att de som röker eller planerar att börja behöver hålla i åtanke att rökning inte får ske inom 15 meter från byggnaden.
Våren 2028 kommer de första studenterna på programmet att ta sin examen i teoretisk filosofi med specialisering i kritisk utredningsmetodik. Medan vissa kommer att börja jobba med utredningsarbete kommer andra kanske att fortsätta studera filosofi på masternivå.
Programmet öppnar för sen anmälan i juli.
Skribent: Lykke G. Helinsky, redaktör